Vissa dagar är lite bättre än andra dagar...

Solen har inte skinnit hysteriskt,  det har inte regnat heller, det har inte blåst orkanvindar, så lite vanligt mellanväder, och kanske just därför gick jag ut för att få lite luft under vingarna, rensa huvudet och samla lite ny energi inför eftermiddagen.

Ni vet så som man behöver ibland!

Promenerade runt i närområdet och njöt av att solen stundtals kikade fram och värmde min kind... Mitt trötta huvud blev lite klarare, och sakta började jag känna mig som mig själv igen!

När jag rundade en husknut möte jag min underbara doppräst i sin fina hatt på sin skinande cykel,  fick ett leende och orden:

     -"Vad du är vacker"

Fyra enkla ord, och de gjorde min dag!

Ett oväntat möte, oväntade ord, ett trött huvud och det blev magi i mig...

Det krävs så lite för att göra någon annan glad... Så varför inte göra det varje dag?

Ge den gamla tanten du möter på gatan ett leende, ge någon din sittplats på bussen, ge någon i kön/på gatan en komplimang, och jag vågar nästan lova att personen som blir "drabbad" kommer växa lite och le lite mer den dagen!

Vi är alla vackra och alldeles unika, och det finns ingen som är precis som du... Så sträck på dig, håll huvudet högt, le och var dig själv, då kan alla se hur vacker just du är!